extended break

Klockan 9.15 en torsdagsmorgon vaknar jag upp i min bunkersäng på skolan för första gången på 34 dagar, och det känns skönt att äntligen vara "hemma" igen. Utanför fönstret föll precis ett stort sjok snöras från taket. Jag har nybryggt kaffe i handen, och tittar på en svartvit film som jag inte har en aning om vad den handlar om, men det näst bästa alternativet på TV denna morgon är annars en judisk informationskanal för en gratistidning.

Skolan har beslutat att hålla stängt hela veckan, och med nationell helgdag på måndag för Martin Luther King Jr, kan jag därför plussa på 8 dagar på mitt ordinarie jullov. Det är kallt ute (på riktigt). Härliga -11°C, och total isbana över den Atlantska världen. När jag igårkväll skulle käka mat hos Tony fick jag nästintill kravla över gräsmattorna för att inte riskera att bryta ryggen i en vurpa. Det är pure one-inch ice. Inte en snöflinga. Bara is, is, is.

Tragiska nyheter från igår är att helgens GRSP Official Weekend har blivit inställd på grund av vädret/väglaget. Förkrossad är jag i själen i och med detta, och ska se till att jag kommer till Atlanta i vilket fall. Jag behöver lite GRSP-påfyllning i själen för att klara januari i skolan, och jag hade verkligen sett framemot denna helg så otroligt mycket. Värst av allt är att de inte ens överväger att boka om helgen till någon annan helg. Oförskämt, skulle jag vilja säga.

För att lättare nå ut med bilder jag tar från min vardag i Amerikatt har jag öppnat mig en blogspot/blogger-blogg.
Besök mig på
frejafornander.blogspot.com för att se bilder och kortare inlägg.

Idag ska jag göra min första läxa, se mig omkring på campus/promenera, besöka gymmet (det nya året har ju trots allt börjat och juletiden är definitivt över), och språka lite extra med min nya rumskamrat Deveney som verkligen är ett mästerpositivt exemplar i jämförelse med den förra tjejen. Dev (som jag tänker mig att hon kallas i folkmun) har gjort fint i vårt badrum, städat tjusigt i köksskåpen, bidragit med kökshandikar och papperskorgar och hon har oftast sin rumsdörr öppen vilket är en väldigt trevlig gest och ett tecken på att hon är social och kontaktsökande. Detta kan bara bli bra.

På återseende. Jag ska småkika lite på svenska nyheter också för att försöka hålla mig à jour med vad som händer på andra sidan.

[f] what is money? money is nothing!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback