sjukdom, sol, storm och sömn, som på schema
I söndags kom en gnutta halsont och allmänt häng i kroppen. Trist. The Producers som var så bra på lördagkvällen. Ägnade mig åt vila i solen, lite läsning, lite tvätta bilar, en lång eftermiddagslur på soffan och sedan filmkväll.
Trots detta fick jag en ofrivilligt svettig natt inför mig, och vaknade not so much utvilad på måndagmorgonen. Efter Rotarymötet lade jag mig direkt i sängen för en tupplur på ungefär fyra timmar. Resterande delen av gårdagkvällen spenderades med 1-dollars hyrfilmer och en nutritionell kvällsmåltid på minimorötter, dip och Twix (f d Raider. 80-talisterna minns säkert). Kvällen var lugn, återhämtande och jag skulle just gå och lägga mig när världens storm kom som på beställning, och tornadovarningarna spred sig över Georgia, så jag fick dessvärre stanna uppe till 02.00 för att hålla kolla på eventuella ankommande tornados. Georgia har spännande väderlek. Imorse sken solen och vinden hade torkat upp varenda centimeter av nattens ösregn, och blixtarna de tusen hade i alla fall inte träffat någon här vad jag kan se.
Idag var jag bättre än igår. Trodde jag. Tills jag gick ut för att köpa en sallad. Den korta promenaden på 2 minuter kändes tyngre än någon annan sträcka jag någonsin sprintat i mitt liv. Och vinden vad sval. Och jag var svettig och kall. Jag gick hem. Och sen mådde jag illa. Av kycklingen eller av det krassliga tillståndet? Oklart. Jag drömmer i alla fall emellanåt att mina halsmandlar vuxit till stora fladdrande golfbollar, att jag har konstiga sjukdomar, och vaknar mitt i bombdådet mot sjukhuset jag ska till i just den drömmen. Så nu såhär vid tiotiden på kvällen, när jag sovit sedan i eftermiddags och missat något varmt alternativ till kvällsmål, smaskar jag i mig de sista jordgubbarna från kylen, och varvar med mjölk och de där Bran Flakesen jag köpte i höstas. De smakar bra än. Lite mjuka kanske. Krisp är ändå inget jag är redo för i det här grava tillståndet av allmänt-häng-i-kroppen.
En kortis inom facebook. Sen blir det raka vägen till sängs igen. Skönast så. Lugnast så. Bäst så. Rätt så.
[f] skolan känns som en dvala. jag vill ha helg.
Trots detta fick jag en ofrivilligt svettig natt inför mig, och vaknade not so much utvilad på måndagmorgonen. Efter Rotarymötet lade jag mig direkt i sängen för en tupplur på ungefär fyra timmar. Resterande delen av gårdagkvällen spenderades med 1-dollars hyrfilmer och en nutritionell kvällsmåltid på minimorötter, dip och Twix (f d Raider. 80-talisterna minns säkert). Kvällen var lugn, återhämtande och jag skulle just gå och lägga mig när världens storm kom som på beställning, och tornadovarningarna spred sig över Georgia, så jag fick dessvärre stanna uppe till 02.00 för att hålla kolla på eventuella ankommande tornados. Georgia har spännande väderlek. Imorse sken solen och vinden hade torkat upp varenda centimeter av nattens ösregn, och blixtarna de tusen hade i alla fall inte träffat någon här vad jag kan se.
Idag var jag bättre än igår. Trodde jag. Tills jag gick ut för att köpa en sallad. Den korta promenaden på 2 minuter kändes tyngre än någon annan sträcka jag någonsin sprintat i mitt liv. Och vinden vad sval. Och jag var svettig och kall. Jag gick hem. Och sen mådde jag illa. Av kycklingen eller av det krassliga tillståndet? Oklart. Jag drömmer i alla fall emellanåt att mina halsmandlar vuxit till stora fladdrande golfbollar, att jag har konstiga sjukdomar, och vaknar mitt i bombdådet mot sjukhuset jag ska till i just den drömmen. Så nu såhär vid tiotiden på kvällen, när jag sovit sedan i eftermiddags och missat något varmt alternativ till kvällsmål, smaskar jag i mig de sista jordgubbarna från kylen, och varvar med mjölk och de där Bran Flakesen jag köpte i höstas. De smakar bra än. Lite mjuka kanske. Krisp är ändå inget jag är redo för i det här grava tillståndet av allmänt-häng-i-kroppen.
En kortis inom facebook. Sen blir det raka vägen till sängs igen. Skönast så. Lugnast så. Bäst så. Rätt så.
[f] skolan känns som en dvala. jag vill ha helg.
Kommentarer
Trackback